Har bara en sak att säga. Jävla. Sötsug. Från. Helvetet. FÖRSVINN!

 

Har inte blivit av med mitt sötsug, har funnits där hela jävla veckan och jag är rädd att jag har bejakat det också. Har ätit för mycket godis, 1 påse popcorn samt 2 stora påsar chips... Woops. Har tränat en gång (cykling ca 6.5 km x2 plus 1 h ridning = ett träningstillfälle för mig). Känns inte bra!

 

Vad som känns ännu sämre är min katastrofala matdag idag. Åt  en macka med 1 kokt ägg på imorse (eller ja, vid tolv eftersom jag inte vaknade förens strax efter halv tolv, inte likt mig och vakna så sent....). Sen inte ens 1 h efter det äter jag en liten skål glass och sen efter ett tag ca 150 g grillchips och kanske 2 rader mjölkchoklad. Efter några timmar äter jag två skålar glass och två nävar mandlar. Vid sex gör jag iording "Peanut buttercup" (proteinpulver, lite jordnötssmör, kakao, sötningsmedel, vatten) och en macka med två småå skivade ägg på. Och nu vid nio blev det "caseinkladdkaka" (proteinpulver, kakao, kokosmjöl, vatten, sötning, bakpulver). Så en ganska crazy matdag. Ingen riktig mat. O inte konstigt att min mage beter sig lite dumt just nu...

 

 

Hej! Min syster har varit och hälsat på mig onsdag-lördag. Det har varit både riktigt trevligt, kul och mysigt. Dock inte så bra för vikten. 1 kg godis har "slunkit" ner under dessa dagar tillsammans med en 150 g chips, ½ påse popcorn och två glassar. Hurra... Jaja, det får det fan vara värt!! Får försöka äta mindre godis och träna mer kommande vecka. Problemet är att jag just blivit av med mitt sötsug sedan valborgshelgen och nu kommer jag behöva tampas med det igen. ÅH, frustrerande!!

HEJ! Var hemma under valborg och till min stora lycka var min syster också hemma så vi umgicks. Var trevligt. Min enda riktiga vän skulle jag säga. Önskar jag hade fler riktiga vänner. Har ju vänner i skolan men ingen jag pratar privata saker med lixom. Inga man har interna skämt med osv. Synd. Hade det förra året. Mer riktiga kompisar. Men nu umgås vi inte längre för en har studieupphåll så det blir aldrig att vi ses. Jättetråkigt. Saknar mitt liv jag hade förra året. Alla fester, filmkvällar och pluggdagar jag hade med mina två kompisar. Saknar. Vad jag däremot inte saknar är min kropp jag hade förra året. Tjock & äcklig. Otränad. Men det var det nästan värt. För jag hade faktiskt jäkligt kul. Tror jag iaf. Jag kanske bara tror att jag hade kul nu när jag ser tillbaka på tiden, egentligen kanske inte allt var så jävla jippo som jag tror...

Hej igen, tänkte att när jag ändå var inloggad kan jag passa på att berätta lite kort om hur det går med maten och träningen. Måste säga att maten går bra just nu! Har inte så stort aptit av någon anledning? Jag känner mig hungrig men på något sätt orkar jag inte äta. Alltså det är inte så att jag knappt äter någonting, äter 4-5 gånger per dag men mindre portioner än vad jag åt t ex innan påsk. Då hände det ju ofta att jag gick upp efter jag egentligen gått och lagt mig och bredde två knäckemackor med jordnötssmör, som blev två till och två till osv... Det har jag inte gjort nu på 2-3 veckor.

 

Tränat har jag gjort litegranna. I snitt 2 gånger i veckan så det känns bra! Ska ev hem i helgen och vara hemma över valborg så då kanske jag passar på att väga mig. I påskas vägde jag 63 kg. Rätt mycket. Tror att jag la på mig endel muskler när jag tränade så mycket de sista veckorna innann påsk men samtidigt behöll/la på mig mer fett för jag åt helt enkelt för mycket. Men känner att det inte spelar så stor roll vad vågen visar egentligen, jag kommer i mina jenas och det räcker för mig för då vet jag att jag inte väger för mycket!

 

Tack Gud för att jag har fått sommarjobb!! De ringde idag från kyrkogården och frågade om jag kunde börja en vecka tidigare jämfört med vilka veckor jag fyllt i att jag kunde jobba. Visst sa jag, men jag måste ta ledigt torsdag och fredag (för min syster tar studenten då). Så nu har jag jobb! Shit. Att det skulle lösa sig. Det trodde jag aldrig. Jobbar i  sju veckor tror jag att det blir, till slutet av juli iaf. Sen får jag kanske lite ledigt. Fast med tanke på hur många omtentor jag kommer ha kommer jag nog inte få så mycket ledigt.... Även fast jag hatar mitt jobb kunde jag inte låta bli att ta några glädjeskutt här hemma i lägenheten när jag fick reda på det! Wiheo. En liten förändring blir det förresten jämfört med tidigare år, ska jobba på en annan kyrkogård. Den ligger lite lite närmare så det är ju iaf positivt. Vet inte hur den kyrkogården är. Hoppas på mycket träd för jag blir så lätt genomsvettig efter bara några minuters jobb i solen :( Är så jobbigt att hela tiden försöka jobba i skuggan och paniken när man inser att det inte finns en enda skuggfläck så man måste sitta i gassande sol alldeles för länge - inte kul!

 

Men men, jag ska vara lycklig nu ett tag att jag faktikst har ett jobb överhuvudtaget!

 

I förrigår hade jag svårt att sova. Låg och vred mig. Kolla på klockan. Gick upp och gick på toa och sådana saker man har för sig när man inte kan sova. Magen kurrade men jag var trött och orkade helt enkelt inte ta mig ut till köket (ligger väl en 3 m bort från sängen) så låg kvar. Till slut somnade jag.

Okej nu låter det som jag låg vaken i flera timmar men så var det inte. Tror jag låg vaken 1 h. Men det kändes so men evighet. Dagen efter började jag fundera på när jag senast hade svårt att sova, och jag minns inte exakt faktiskt...! Har haft otroligt lätt ändå att sova de senaste veckorna vilket jag har glömt att uppskatta. Så igår somna jag nästan på stuberten så idag kunde jag glädjas över hur skönt det är att kunna somna på en gång.

 

Så ibland behöver man få ett sådant uppvaknande för att lära sig uppskatta det man faktiskt har haft!

Om en liten stund ska jag iväg på BP, sitter och laddar med 250 ml sockerfri redbull. Dricker aldrig det annars, den där burken har stått i mitt kylskål 1½ vecka nu. Köpte den för att ev blanda ut den med sprit förra helgen för var så trött men blev inte att jag blandade med den. Så nu dricks den istället. Skippa första föreläsningen imorse så nästan 10 h sömn har det blivit inatt, men det räcker inte... Är ändå trött trots jag i flera veckor i snitt har sovit en sisådär minst 9 h per natt!!!!

 

Planen för kvällen är att hämta ut ett stort H&M paket efter träningen, beställde för 1400 spänn där i helgen. Och då hade jag ändå 10 % rabatt på hela köpet! Kanske inte det smartaste draget med tanke på att jag går back varje månad samt att jag inte har nått jobb, och nej, jag har fortfarande inte sökt något....

 

o sen resten av kvällen ska jag laga mat, kyckling i lätt cremé fraiche sås. Sen är det förmodligen läggdags för lilla mig.... Hoppas ni mår fint!

Alltså hahah. Hur lat får man bli? Planderade att åka iväg till en stor handelsplats och köpa pellets till lilla kaninen nu idag, men jag orkade verkligen inte. Tanken att behöva sätta sig på bussen och sen dessutom byta buss vid ett tillfälle kändes nog jobbig. Så efter lite surfande har jag helt plötsligt beställt hem 2 kg pellets till lilla kaninen, hahah va fan?! Höjden av lathet där.

 

Så idag har jag mest legat i sängen (hade ingen ridning idag tyvärr) men var även en liten runda i affären och köpte lördagsgodis bland annat. En 200 grammare chokladkaka. Blev även 2 olika glasssorter och 1,5 l pepsi max. MMmmmm, lördagsmys?

Men har skrivit lite på en labbrapport också, det var vettigt, så ni inte får för mig att jag inte gjort NÅTT produktivt idag.

 

Kvällen llär spenderas framför Smartare än en femteklassare och sen Robins, hej-jag-är-typ-ensammast-i-världen?

HEJ! Länge sen. Men det är faktiskt inte mitt fel! Har försökt mig på att blogga några gånger nu i veckan men min dator har inte velat samarbeta men nu verkar den vara mer på min sida iaf!

 

Hemma hade jag det faktiskt bättre än väntat. Hade lite tråkigt på dagarna och så när alla var på jobbet/skolan men jag lyckades sysselsätta mig hyffsat. Sen lekte jag och min syster rättså mycket så det kändes bra.

 

Den här veckan var alltså första veckan på den nya perioden med nya kurser. Har redan skippat en föreläsning, i torsdags morse, jag kom verkligen inte upp. Och då hade jag ändå sovit 8 h... Så sov 2 h till men jag var fortfarande så trött att aldrig kom ur pyjamasen... Woops... Låg i sängen hela dagen och läste och kollade lite på teve. Bra att slösa bort en hel dag när jag har typ tusen vettigare saker jag borde gjort. Städat, pluggat, gått på föreläsningen, tränat, sökt jobb (har fortfarande inte gjort det, fanfanfan!!!) osv osv. Men känns som jag bara har energi till att göra en sak per dag, antingen går jag i skolan och så är jag slut när jag kommer hem och bara slappar. Eller så gör jag ingenting på hela dagen förutom 1-2 h då jag tränar. Orkar lixom inte både vara i skolan en dag och träna på det! Är så trött på att vara så orkeslös. Det suger.

 

Har ingen pluggmotivation heller nu, vet inte om jag borde ta ett studieuppehåll nästa år men vill inte det egentligen. Då kommer jag ju börja i en ny klass sen året efter och det vet jag inte om jag skulle orka ta mig igenom ._. Och sen har jag ju lägenheten här så jag är ju rätt låst och hyra ut i andra hand känns jobbigt. Så har jag kanin och ridning, och inget av dem vill jag ju ge upp med. Åhh, vad ska jag göra?!

 

 

 

Gud, om 8 min börjar min tenta. Och jag sitter här hemma framför datorn. Jag har inte öppnat böckerna sen i tisdags typ. Har varit helt orkeslös hela veckan. Har bott i pyjamas och träningskläder. De få dagar jag inte har tränat har jag gått runt i pyjamas hela dagen. Har bara varit i lägenheten, träningsanläggningen, mataffären, stallet och biblioteket den senaste veckan. Eller ja, en liten runda till stan blev det igår för mamma fyller år imorn så var tvungen att köpa present.

 

Ikväll ska jag åka hem-hem för påsken, bokade biljetten imorse. Jag tänker säga att jag skrev tentan. Orkar inte erkänna att jag inte har orkat plugga. Mamma kommer tycka jag är lat. Vilket jag kanske är också. Men jag vill ju egentligen, jag bara orkar inte. Mamma kommer även fråga om jag har sökt något sommarjobb. Det har jag ju inte kan jag ju dirkekt säga. Tanken på att behöva sitta och kämpa med något jävla personligt brev och CV får mig att må illa. Och skulle man sedan bli kallad till interjuv.... Fy fan. Social fobi kanske? Kan.Inte.Kommunicera.Som.Vanligt.Folk

 

Sen är jag nervös över själva påsken... Med tanke på att det kommer serveras både snaps, öl och vin hemma hos mig och min familj är jag rädd att det kommer sluta åt det hållet julen slutade i senast. Min pappa med alkoholproblem blir så full att han knappt kan stå upp och ramlar inne på toaletten och det låter som han ramlar in i glasväggen i duschen. Har aldrig blivit så rädd i hela mitt liv. Jag får fortfarande sjukt med ångest bara jag tänker på det. Magen lixom vrider sig av obehag. Tårarna sticker i ögonen. Trodde jag, mina syskon och mamma skulle behöva lirka upp den låsta dörren utifrån, mötas av en pappa liggandes i duschen med ett stort sår i bakhuvudet och glas i hela kroppen. Som tur var blev det inte så. Men jag kommer nog aldrig glömma det ögonblicket. Vi har inte pratat om det sen det hände. Eller ja, mamma tog upp det några dagar efter jul med oss och pappa. Och pappa erkände mycket motvilligt att "Ja, det blev lite mycket alkohol" och sen slöt han sig. Blev jävligt förbannad. Tyckte mamma skämde ut honom.

 

En sak till som inte gör mig så sugen på att åka hem är att jag är rädd att jag ska känna mig ovälkommen igen. Som jag kände förra gången jag var hemma. Är faktiskt jävligt rädd för det. Att bli bortvald igen.

 

Har aldrig känt så här inför en hemfärd, brukar alltid se framemot det jättemycket men nu kännner jag knappt av ett spår av de lyckokänslor jag brukar känna dagen jag ska åka hem för en längre period. Känner att jag hellre på flera plan skulle vilja stanna hemma i min ensamhet. Det är enkelt. Inte behöva ta hänsyn till eller vara rädd att bli sårad av andra människor. Men har jag tur, blir denna hemvistelse bättre än väntad.

 

Nu ser jag att tentan började för fem min sen och jag är inte där, ååångest...

Från att ha hämtat mig från chocken om mitt bloggnamn har jag fått lite ont i halsen, eller ja jag hade det innan också. Tänkte köra 60 min spinning  senare i eftermiddag men får se om jag skippar det. Är jävligt trött också, för omväxlingens skull (trots 9 h fin sömn)....

 

Blir kanske ligga i sängen läge hela dagen, för plugga har jag inte direkt gjort. Eller jo, jag har rättat ett labbrapport. Det tog en halvtimme. Men det är nog det enda. Men idag är en slappardag, kände det redan imorse. Hmmm....

HAHAH. Fy fan vad jag är korkad. Fick en insikt idag när jag gick in på bloggen för att se om jag hade fått någon kommentar. Safemenow. Hur kunde jag döpa min blogg till det? Det heter ju Savemenow. Rädda mig nu, lixom. Verbet. Inte adjektivet (Okej, erkänner att jag var tvungen och kolla upp att safe var ett adjektiv, ordklasser - not my thing). Och det upptäcker jag nu. Idag. Över ett år sen jag startade bloggen. Så jävla fail.

 

 

Tisdag idag dåå... Tisdag med snökaos. Igår var jag lite glad för att mycket av snön som föll förra veckan smält bort, men  när jag drar upp persiennerna imorse vad möts man inte då av, lite mer snö kanske?! O inte så lite heller. Är trött på snö. Ge mig vår. Min favoritårstid! Älskar när det börjar bli liite varmare, blommor som börjar titta fram och att det börjar så smått bli ljusare och ljusare om kvällarna. Hur kan man inte älska det?

 

Så här ser det ut utanför fönstret just nu.... Segt.

 

 

Fokusera på det du gillar med dig själv. Det brukar jag själv försöka tillämpa fast det är på gränsen till omöjligt ibland. Men ärligt talat, inget blir bättre av att du t ex går runt och hatar delar av din kropp. Så istället för att gå runt och må dåligt och tänka på de delar av din kropp du är mindre nöjd med, försök att hitta delar du faktiskt tycker om eller i alla fall tycker ser okej ut. Jag har alltid haft väldigt mycket ångest över mina ben, jag hade komplex för dem redan innan jag visste att det fanns ett ord som ens hette så. Kommer ihåg att min två år äldre syrra berättade för mig va det var och jag förstod direkt att det tydligen var "komplex" för mina ben jag hade. Eller vad man ska säga.

 

Nu på äldre dar (om man kan säga så, jag är ju faktiskt bara 20!) försöker jag se det fina i mina lite smått tjocka ben men mest försöker jag fokusera på det jag faktiskt gillar med min kropp. För några år sen kunde jag inte nämna en endaste kroppsdel jag var nöjd med, nu kan jag säga flera styckna! Det är något jag är stolt över, att jag är nöjd med iaf delar av min kropp! Kan även säga några positiva egenskaper jag har, dock flera dåliga också men som sagt, fokusera på det positiva!

 

Så nu tänkte jag lista några kroppsdelar jag är nöjd med. Ni behöver inte göra samma sak men jag tycker nog gott att du kan fundera igenom och se om du också har någon del av din kropp du tycker extra mycket om! Det behöver inte vara någon stor eller synlig del, bara du kan komma på en del räcker det. T o m om du tycker om ditt ena lillfinger är det en början i alla fall.

 

 

- Ryggen

- Magen

- Axlarna

- Armarna

- Handleder

- Händer/fingrar

 

Som bonus på det lägger jag upp en bild på min (enligt mig) fina mage!

 

 

 

Lagade mat igår och detta är resultatet: Kyckling i sås av lätt cremé fraiche, limesaft, kycklingfond, lite philadelfia 12 %, lite mjölk och rivet limeskal, mathavre och kokt broccoli.

 

 

Ser kanske ut att vara jättemycket men vill bara säga att mina tallrikar är rätt små, eller ja det är egentligen assietter men jag använder dem som mattallrikar eftersom jag gillar när tallriken är välfylld med mat!

Åh upptäckte att mina träningsbyxor är ganska genomskinlig på rumpan när tyget töjs ut, typ när man gör benböj. Kul att jag har stått längst fram på t ex BP och gjort en 50 benböj eller nått och man har kunnat se mina (stringtrosor) genom tyget. Skäms typ bara jag tänker på det!! Anledningen till att jag upptäckte det var att jag såg att mina nya träningsbyxor, som jag lär skicka tillbaka, var rätt genomskinliga i rumpan vid typ benböj så då var jag tvungen att kolla om mina gamla också var det, vilket de var. Dock inte lika mycket som de nya... Önskar nästan att jag inte gjort det eftersom nu när jag vet att de är ganska genomskinliga kommer jag tänka på det och det är jobbigt. Suck!

Frukost bestående av kesoröra (mixa keso, yogurth, proteinpulver, sötningsmedel) varvat med äppelkompott (äpple hackat i bitar, vatten, kanel kört i micron några minuter) toppat med rostade havregryn och några valnötter. Mätt och glad i magen!

 

Skön lördag. Vaknar, gör god frukost som äts framför teven. Klär på mig ridkläder och skyndar iväg till bussen. Rider en timma och åker hem. Äter stort mellis framför teven. Tvättar. Gosar med kaninen. Lagar mat. Äter mat. Sitter här. Om en timme börjar "Smartare än en femteklassare", trevligt program. Vad som händer sen är rätt oklart, lägga sig och läsa förmodligen. Eller kolla mer teve.

 

Imorn ska jag plugga matte inför tentan nästa måndag. Har jag glömt att säga att jag inte har någon pluggmotivation just nu? Och träna. Det var ett tag sen sist känns det som. I tisdags var det. Blir nog Bodycombat, ev något mer om det går nått kul.

 

Nu: adjö!

Hängde med kompisarna ikväll ändå. Var nog ett bra val, komma ut och träffa lite människor. Det är ganska "smärtfritt" att umgås med de kompisar jag har nu eftersom vi nästan aldrig disskuterar speciellt "personliga" saker eller vad man ska kalla det. Det går ganska enkelt att bara smälta in, man behöver inte säga så mycket. Inte utrrycka sina åsikter.

 

Vi var fem pers som åt på en restaurang och kollade på hockeymatch. Åt en kycklinghamburgare. Det var faktiskt gott. Nästan ingen ångest heller fast jag åt pommes till, måste varit år sen jag åt det på restaurang senast. Eller ja, åt det på donken för ett år sen under några dåliga tillfällen.

 

Fick veta att en av mina kompisar tydligen träffar en kille, verkade som de hade gjort det ett tag. Känns ju kul att jag fick veta det idag... Av en slump dessutom. Jaja. Men kände faktiskt ett litet stygn av avundsjuka när jag fick veta det. Har under den senaste månaden längtat efter att träffa någon. Få lite närhet av någon. Träffade en kille november-februari förra året, sen var det mitt fel att allt rann ut i sanden. Jag vet inte riktigt varför men jag orkade inte träffa honom mer. Har ångrat mig sen i efterhand. Snokat på hans facebook. Han blev tillsammans med en annan ganska strax efter att vi slutat träffats och de är fortfarande tillsammans. Lite avundsjuka bor det i mig för det. Är iaf glad att jag känner någonting när jag tänker på honom, att jag inte är helt känslolös.

 

Sen när middagen var uppäten iaf fick alla väldigt bråttom att kolla bussar för hemfärd så blev inte speciellt sent. Inte mig emot...

 

Nu har jag poppat lite popcorn så ska äta det, borde egentligen bara gå och lägga mig, såå trött....