I förrigår hade jag svårt att sova. Låg och vred mig. Kolla på klockan. Gick upp och gick på toa och sådana saker man har för sig när man inte kan sova. Magen kurrade men jag var trött och orkade helt enkelt inte ta mig ut till köket (ligger väl en 3 m bort från sängen) så låg kvar. Till slut somnade jag.

Okej nu låter det som jag låg vaken i flera timmar men så var det inte. Tror jag låg vaken 1 h. Men det kändes so men evighet. Dagen efter började jag fundera på när jag senast hade svårt att sova, och jag minns inte exakt faktiskt...! Har haft otroligt lätt ändå att sova de senaste veckorna vilket jag har glömt att uppskatta. Så igår somna jag nästan på stuberten så idag kunde jag glädjas över hur skönt det är att kunna somna på en gång.

 

Så ibland behöver man få ett sådant uppvaknande för att lära sig uppskatta det man faktiskt har haft!