Om man ändå kunde dra tillbaka tiden

Gud jag mår verkligen dåligt av att kolla på de två bilderna där jag har på mig träningsbyxor. Skillnaden är så förbannat jävla enormt enorm!!! I och för sig skiljer det ungefär 15 kg mellan bilderna så det vore ju konstigt om det inte syntes... Så nu sitter jag här med stora krokodiltårar rullandes ner för kinderna och önskar att jag kunde hoppa tillbaka i tiden.

Hej tjockisångest

Hallå hallå. Här är bilderna jag tänkte ladda upp igår kväll. De två första är bilder på mina proteinpulver samt olika piller jag tar. Kom dock på att jag glömde en, så har fem sortes piller jag tar. Den tredje är en bild på mig, purfärsk, eller ganska i alla fall, i måndags är den tagen. O den sista är en bild på mig vid studenten! Klicka på denna länk om ni vill se en bild från i maj förra året på hur jag då såg ut i samma träningsbyxor... http://onmywaybackfromhell.blogg.se/category/bilder-pa-mig.html. Jag typ gråter när jag kollar på gamla bilder på mig. Vad fin jag faktiskt var. Nu är jag så fruktansvärt ful och äckligt fet så att det finns inte.


    

Klapper klapper

Tänkte ladda upp en bild med blogg.se vill inte samarbeta. Får bli imorn då!

Sitter här och har tuggat i mig några hundra gram godis. Ångesten river och hjärtat klapprar alldeles för fort. Har varit lite duktig och pluggat ikväll. Har tre tentor nästa vecka och jag börja plugga igår. Ångest! Hej omtenta-p säger jag bara! Nä men ska försöka klara två av de tre i alla fall. En är matte. Jag är dålig på matte. Kommer jag klara av en civilingejörsutbildning? Verkar inte så troligt i dagsläget precis... Men ska fan kämpa på.

En något sånär pesentation

Hej, jag tänkte att nu drar jag en lite kort presentation om mig så ni får en bild av mig.

Jag heter alltså My och jag bor i Linköping. Egentligen kommer jag från Stockholm men jag har spenderat mitt liv här sedan i höstas och det lär jag fortsätta med i åtminstone 4½ år till. Jag pluggar alltså vid Linköpings Tekniska Högskola, program tänker jag inte gå in närmare på eftersom detta faktiskt är en anonym blogg:)

Jag är 19 år så jag kommer alltså direkt från gymnasiet. Visste inte vad jag ville göra efter gymnasiet, men en sak var jag i alla fall säker på, jag ville inte va kvar i Stockholm. Så då hamna jag här. På en utbildning som jag hitills har trivts bra på!

Jag flytta alltså hemifrån i somras/höstas. Det har gått både bra och dåligt kan man säga. Det mesta har gått bra tycker jag förutom maten. Sen jag flyttade och bor så gott som ensam (bor i korridor, alltså jag har ett rum och så delar jag kök och allrum med sju pers till) har mina matproblem eskalerat. I med att jag är ganska mycket ensam när jag är hemma så måste jag kämpa stenhårt för att inte stoppa i mig något. Det går väl rättså dåligt skulle jag säga. Det finns lixom ingen gräns för hur mycket jag kan äta när jag är själv. Bara maler och maler in i munnen. Det kan man inte göra när man är med någon. Så det är väl därför jag har blivit så jäkla tjock, jag är för mycket ensam och då gör jag inget annat än äter.

Okej, det kanske inte blev någon vidare bra presentation men fick ut lite om mig i alla fall. Alla gånger jag har startat en blogg (vilket är några gånger) har jag haft svårt att skriva en text om mig själv. Så ni får väl lära känna mig på vägen helt enkelt! Eller fråga frågor om det är något ni vill veta.

Ångesten från helvetet

I våras/somras vägde jag ungefär 53-54 kg. Idag väger jag närmre 70 kg, senast jag vägde mig var det 67 och det var kanske två månader sen. Det käns rent ut sagt som ett helvete. Kollar på mig själv i spegeln och bang, ångesten river sönder mig. Har inte kunnat använda jeans de senaste veckorna eftersom de enda som jag kom i sprack en dag, så nu har jag inga jeans alls. Alla andra kläder sitter jäkligt tajt de med. Jag blir påmind av alla extra kilon varenda dag. Ändå har jag så jäkla svårt att gå ner i vikt. Det kan gå bra någon vecka/några dagar. Men sen skiter sig allt. Äter konstant i några dagar. Sedan börjar jag äta nyttigare igen men sen äter jag konstant igen i några dagar. O så håller det på. Vikten går lite ner och sen lite mer upp, lite ner och sen ännu lite mer upp. 70 kg. Jag kan knappt greppa det själv. Sån jävla fetångest.


Känn dig välkommen

Hej! Välkommen till min nya blogg! Jag heter My, eller ja, egentligen inte men eftersom det här är en anonym blogg kan du kalla mig det i alla fall! Jag hade inte tänkt skriva ett så jättelångt "välkommsinlägg" direkt, även om jag kanske borde. Men kan säga så här: denna blogg kommer handla om mina tankar om lite allt möjligt men mest om mat och ångest skulle jag tro eftersom det är dem tankar som tar upp en stor del av min hjärna. Har haft flera bloggar tidigare men den senaste var http://onmywaybackfromhell.blogg.se . Läs gärna lite i den för att bilda er en uppfattning om vem jag är:) Men kan tilläga att det är en blogg under det år jag försökte bli fri från min ätstörningar, den har dock tagit sig tillbaka i mitt liv och jag mår kasst just nu. Tänker ofta tillbaka på den tiden förra året jag faktiskt mådde bra och maten inte kontrollerade mitt liv alls lika hårt som den gör nu. Vill så gärna tillbaka till den där tiden, och tro mig, har försökt. Jag har försökt så in i helvete men det går bara inte!


Blir ett litet abrupt slut nu känner jag men tänkte att jag kan berätta lite kort om mig och vad jag håller på med i nästa inlägg.

Välkommen till min nya blogg!