Och där sprack hela min planering. Har jobbat inom kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm tre somrar i rad och bara antag att jag skulle få en återanställning, så att det skulle bli fyra somrar på kyrkogården. Men nej, jag fick tydligen ingen återanställning. Har spenderat den senaste halvtimmen i sängen, storgråtandes med ångest. Vad ska jag göra nu? Vad ska jag söka för jobb? I vilken stad ska jag söka jobb (Stockholm eller Linköping?) Är det för sent för att söka sommarjobb nu? Jag har ingen jobberfarenhet eller kassavan. Shit. Nej nej nej. Jag orkar inte.

 

Jag har känt under några veckor att mitt "känslomässiga läge" har varit ganska stabilt ändå, men om någonting jobbigt skulle inträffa skulle jag falla ihop och inte orka resa mig. Jag tror att det här är detta någonting (som jag har väntat på ska inträffa). Även om jag hatade mitt sommarjobb så hade jag räknat med och hoppats på att få komma tillbaka. Men nej, ingen sommar på kyrkogården.

Så hur ska jag orka ta mig upp och söka jobb? O-r-k-a-r i-n-t-e. Och det är ju inte "bara" för jag är lat, jag bara orkar inte.

 

 

Jag har faktiskt förlorat mitt jobb. Det är okej att sörja. Men hur ska jag orka ta mig upp efter detta bakslag?